tibonnanj

Alltid samma tema.

Han överger mig. Alla runt om kring, hans vänner, mina vänner, de ser mig, pratar med mig men inte han. Jag finns inte.

 

Jag delar min största rädsla med många andra, att bli övergiven.

 

Jag står ut så länge känslan bara kommer till mig i drömmarna men skulle jag känna så när jag är vaken så är jag inte säker på att jag vill leva längre.

 

Jag drömde även om zombies. Jag högg dom i huvudet flera gånger men de dog inte.  Panik och rädsla, jag rör mig i slowmotion medans zombiesarna springer mot mig.