tibonnanj

Gottfrid har namnsdag.

 

Jag vaknade ganska sent i dag, för att vara mig. Klockan visade 10.28, känns som att det va flera år sen jag sov så länge. Men somnade ganska sent också.

 

Hade tänkt gå på upptäcktsfärd i min blivande hemstad, Norrköping, i dag men vädret är inte nådigt. Snön yr! Jag nöjer mig med en visuell väg till arbetsförmedlingen, sittandes i sängen. Det är en dag i morgon också.

 

I morgon är det 3dje advent! Jag har tagit fram en påse med lussekatter ur frysen.

 

Nästa helg stannar jag i Örebro. Jag ska göra julgodis, baka och hjälpa mormor med mat, juldukar och städning.

Lillebror kommer ev till mom någon dag i veckan så då kanske jag kan blogga lite eller om jag får tillgång till dator på Lernia.

 

Jag mår...

Veckan har varit bra. Läkaren sa att jag kan få testa att ta bort antidepressiv medicinen i 2 veckor för att se om jag fortfarande mår bra men i går ( fredags) innan jag skulle åka till Norrköping kom ångesten igen. Jag vågar inte ta bort den, viserligen har det gått för kort tid för att den ska börja verka men den är ett stöd och kommer vara det i svåra stunder.

 

Anledningen till att jag mår bättre (tror både jag och läkaren) är för att flytten till Norrköping börjar närma sig. Jag upplever en slags frihet och styrkan jag fick hos Anna, när jag övervann ångesten, har givit mig en trygghet i mig själv, som jag aldrig haft förut.

 

Helg ångesten som jag haft länge nu, börjar avta. Rädslan över att gå på stan har också börjat lägga sig. Mörkret är inte lika intensivt. Det finns fortfarande kvar men jag kan hantera den.

 

Jag ska försöka använda min digitalkamera så ofta jag kan så att det blir lite mer bilder i bloggen!